P1 - radio-guide

Dagens radiotablå för P1

Tid Program
00.02
Spanarna

Hos Ingvar Storm.Göran Everdahl: Skyltning i vita läderboots. Maja Aase: Leve journalistiken. Calle Norlén: Mamma regerar. I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening.Programledare är Ingvar Storm. Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1. Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se e-post:Från kl. 15.04. Sänds även kl. 10.03 och på söndag kl. 21.03.

00.45
OBS

Från i eftermiddags.

01.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

01.02
Radiopsykologen

Radiopsykologen Allan Linnér svarar på lyssnarnas frågor.- Jag har glömt hur det kändes att må bra, säger Frida, 26 år. Det känns som om mitt liv är på standby. Allt jag gör är att ligga i sängen medan livet svischar förbi därute.Frida är sjukskriven sen två år, för depression och utmattningssyndrom. Ett par timmar i veckan arbetstränar hon men det är nästan allt hon orkar. Istället går dagarna åt till att ligga i sängen och vila och fundera över en gammal relation, som hon själv valde att avsluta. - Det var ett väldigt destruktivt förhållande där jag tillslut tvingades välja mig själv för att kunna leva vidare, berättar Frida.Men saknaden efter pojkvännen finns fortfarande kvar och Frida drömmer om honom nästan varje natt. Alla säger att hon borde gå vidare och det vill hon själv också. Men hur ska hon få hoppet, styrkan och energin tillbaka?Från i torsdags.

01.35
Vetenskapsradion Historia: Tryckfrihetens första strider och troll

Programledare: Tobias Svanelid.250-årsjubilerande tryckfrihetsförordningen hade en svår första tid, präglad av motgångar och motsättningar. Tobias Svanelid kartlägger dess äldsta historia och Sveriges första tryckfrihetstroll.Sveriges 250-årsjubilerande tryckfrihetsförordning är helt unik i sitt slag och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar grundlagen som förändrade såväl det politiska klimatet som debattklimatet i landet.- Jag tror de flesta blev tagna på sängen av den hårdare tonen, av smädandet och sättet att förnedra som kom i och med tryckfriheten, berättar historikern Henrik Edgren.Sverige var i och med Frihetstiden på 1700-talet ett unikt laboratorium, där tidens filosofiska idéer kunde omsättas i politisk praktik, berättar historikern Jonas Nordin, men tryckfriheten kom också att förändra tidens politiska spelregler på ett helt grundläggande sätt.Programledare är Tobias Svanelid.Från i onsdags. Sänds även lördag kl. 18.15.

02.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

02.02
Meny med Tomas Tengby

Hur ser julborden ut på restaurang? Har det skett några förändringar de senaste åren? Och vad menar man med orden som står i nästan alla annonser: traditionellt julbord?Patrik Sewerin på Gunnebo slott i Mölndal har bestämt sig för att inte servera julbord. Istället blir det en femrätters julmiddag. Med massor med grönt!- Man ger sig ut på hal is om man ska göra ett riktigt julbord, säger Patrik. Folk har så bestämda uppfattningar om hur det ska smaka och vad som ska vara med.- För mig är sillen absolut viktigast, säger Ulf Wagner på Sjömagasinet i Göteborg. Men prinskorv gillar jag inte.- Personligen har jag svårt för sill, säger Krister Dahl på Gothia Towers i Göteborg. Det är nåt med konsistensen.Är det någon som kräver grisfötter och tunga på dagens julbord? Och hur står sig syltan egentligen? Och är inte lutfisken på väg bort?Hur har julborden på restaurang förändrats? Och hur mycket grönt har lyckats ta sig in?Och vilken rätt är kockarna fullkomligt ense om är den allra godaste?Från i torsdags.

02.35
Släktband

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.Hjälpgumman Littan-La skulle på ålderns höst tvingas bort från sitt hem som skulle rivas, men hjälp kom från oväntat håll. Vid den tiden stred socknar om vem som skulle ta hand om den fattige.Långt nere i södra Småland, i Långasjö strax söder om Emmaboda, bodde i mitten av 1800-talet en liten gumma som levde på att hjälpa bättre bemedlade med tvätt, storstädning, matlagning och vad det nu kunde behövas.Hon hette Johanna Karolina Gustavsdotter men kallades för Littan-La av den familj hon hjälpte i alla år. Men på ålderns höst blev det precis tvärt om - familjen kom att hjälpa henne istället.Annika Hjalmarsson sitter i sin soffa i Långasjö i södra Småland, med bilder och texter utspridda framför sig på bordet. Dokumenten berättar om Littan-La, vars liv kretsade runt socknens fattigstuga.Hennes far, som var bondson från början hade fått allt svårare att försörja familjen. De hade fått flytta till sämre och sämre bostäder, från gård, till torp till backstuga, och till sist var de utfattiga och hamnade på fattighuset. Littan La var vuxen men fick flytta med sina föräldrar och syskon.-Och inte nog med det, hon hade också med sig inte nog med det, hon har med sig en liten, så kallad "oäkta" dotter, med sig till fattigstugan. Men efter bara något år så dör den lilla flickan, berättar Annika Hjalmarsson. Strax därefter fick Hanna (hon vad döpt till Johanna, men det verkar ingen ha kallat henne) en chans att komma från fattigstugan, nämligen om hon gifte sig. Men mannen hon gifte sig med hade suttit i fängelse i sex år för svindlerier. När de varit gifta några år händer samma sak igen. Mannen åker i fängelse och nu står Hanna ensam med den lille son hon fått i äktenskapet, Johan-Petter, som föddes 1863. Att vara "svindlarens hustru" måste varit besvärligt för Hanna och familjens boende berättar att de stod långt ner på samhällets skala. De bor länge i en backstuga, och därtill som inhyrda i en fastighet där alla boende är så kallat "löst folk". När Hanna blivit änka kan hon inte bo kvar där utan blir anvisad att bo inhyst hos en gammal gubbe som behöver hjälp.Uträkningen från socknens sida är enkel: vi har en gammal gubbe som behöver hjälp, och en ung kvinna som behöver någonstans att bo med sitt barn, de får helt enkelt hjälpa varandra, och så har man löst två problem med ens.Hanna blir kvar hos gubben i 10 år, och under tiden får hon tre utomäktenskapliga barn. En man i byn erkänner ett av dem som sitt och det verkar inte som att det är mannen hon bor hos, som är fadern.Men så dör han, och Hanna står utan bostad igen. -Då flyttas hon till fattigstugan där hennes föräldrar bor kvar, säger Annika Hjalmarsson. Det bor fler i den lilla stugan, som består av ett stort rum och två små kamrar. En familj med åtta barn och ett barn-barn bor där liksom en psykiskt sjuk kvinna som vägrar att ha kläder på sig och därför måste hållas inlåst i en av kamrarna.Kantorsfamiljen Bergstrand som bodde mitt emot kyrkan i Långasjö, började vid den här tiden få hjälp av Hanna när det behövdes några extra händer i hushållet. Det var den här familjen som började kalla Hanna för Littan La.-Hon blev hjälpgumma hos dem under resten av sitt liv, förklarar Annika Hjalmarsson. Hon kom när det var tvätt, storstädning, när det var dags för skörd och för syltning och saftning. Hon hade mycket att göra med barnen, men det var inte barnvakt hon var. Dottern Elisabeth Bergstrand blev mycket fäst vid Littan-La.Det väldigt speciella namnet kan ha handlat om Littan-Las ständigt goda humör. Det sägs att hon ständigt trallade och sjöng.Med tiden försvann de andra som bodde i fattigstugan. Hennes pappa dog redan efter något år, mamman följde efter och till sist var Littan-La ensam i stugan som hon tidigare hade måst dela med så många människor. Man kan tänka sig att hon hade en lycklig tid.-Ja, det hade hon nog också haft, om det inte hade varit för att socknen nu bestämde sig för att riva huset, berättar Annika Hjalmarsson. Kantorsfrun skriver ett brev om saken till sin dotter Elisabeth som nu bor i Stockholm och studerar konst.Fattigstugan är såld till nerrivning. Socknen vill inte behålla den längre bara för Littan-La´s skull. Hon skall flytta bort och sköta en gammal sjuk gubbe i en av byarna långt borta i socknen och hon sörjer för första gången i sitt liv, så, att hon inte är att trösta. Både därför, att hon skall bort från sitt hem, fattigstugan och därför, att hon kommer så långt bort från oss att hon så gott som aldrig kan komma till oss mer. -Elisabeth blir väldigt upprörd, och hon tar sitt lilla sparkapital och säger till modern att köpa stugan. Den kom att kosta 290 kronor och det var den summan som Elisabeth hade sparat ihop för att kunna åka till Paris och fortsätta sina konststudier, säger Annika Hjalmarsson. Det räddade den lilla stugan, både för Littan-La, och för eftervärlden för den står kvar än idag.Men det var inte bara Littan-La som hade tur. Strax därpå fick Elisabeth ett stipendium som gjorde att hon kunde komma iväg på sin utbildning i alla fall, och inte nog med det, det blev pengar över att göra stugan fin.Littan-La bodde kvar i stugan resten av sitt liv, vilket faktiskt bara blev ett par år. Under den tiden fortsatte hon att traska den 500 meter långa stigen till huset där kantorsfamiljen bodde för att hjälpa dem.Littan-La som levde i princip hela sitt liv på fattigstugan i Långasjö och dog 1914 77 år gammal.HemortsrättAtt Littan-Las historia finns bevarad idag beror helt och hållet på att hennes hjälpare dottern i kantorsfamiljen skrev ner berättelser om henne och andra i bygden.Vid den tid då Littan-La levde var det socknen som hade ansvaret för fattigvården på landsbygden.De fattiga var en stor utgift och det var inte ovanligt att det blev tvister om vilken socken som skulle ha försörjningsansvaret.Det som var avgörande för om den fattige skulle få hjälp på en viss ort, var om han eller hon hörde hemma där och hade det som kallades för hemortsrätt, det berättar stadsarkivarien Niklas Ljungholm som plockat fram flera protokollsböcker från fattigvårdsstyrelsen på Umeå Stadsarkiv.- Det här är en bok från 1865, Sävars kommun, där vi ser ett exempel på tillämpning av hemortsrätten. Hemortsrätten var en princip som styrde vilken socken som var skyldig att lämna hjälp, berättar Niklas Ljungholm.- Att man skulle få hjälp det fanns i förordning från åtminstone 1847,men vilken socken som skulle lämna hjälpen kunde man tvista om.Grundregeln var att barnens hemort följde föräldrarna, dvs om man var född inom äktenskapet var det faderns hemort som skulle lämna hjälp, men var barnet utomäktenskapligt var det moderns hemort som gällde.Från det att man blev 15 år kunde man reglera det här själv genom att flytta till en annan socken. Och lyckades man där försörja sig själv under tre år i rad övertogs hemorten av där han eller hon bodde och verkade.Den hemort man hade vid 55 år följde med resten av livet. Annars finns risk att ju äldre man blev ju mer hjälpbehov fick man och då skulle det kunna bli så att man inte kunde flytta eftersom ingen socken ville ta emot en, berättar Niklas Ljungholm.- En annan sida av hemortsrätten var ju att socknen kunde innan 1847 inlägga sitt veto, dvs de kunde hindra någon att flytta in om socknen misstänkte att den här personen inte skulle kunna försörja sig själv. Ett hårt system som också var orsaken till att man började utreda detta och som så småningom ledde till 1847 års fattigvårdsförordning.Niklas Ljungholm tar fram ett exempel från 1863 och Umeå Landsförsamling där en piga begär fattigunderstöd från Umeå landskommun när hennes barn blev sjukt.En före detta piga, Dorotea Magdalena Wiklund, företräder och begärde fattigunderstöd på grund av att hon under år 1858 varit skattskriven i Holmsund och där framfött den 12 april en dotter Emma Lovisa, vilken nu varit sjuk och lidit av mässling. Och beslöts att hon skulle tillsägas anskaffa behörigt prästbevis ifrån Grundsunda där hon sägs vara senast skattskriven.Samt hos kunglig befallningshavande ingå med ansökning om fattighjälp av den som vederbör.   - Beslutet blir att hon ska skaffa prästbeviset och att de hänskjuter frågan till Länsstyrelsen för att avgöra vilken socken som är skyldiga att lämna hjälpen.Det finns exempel på hjälpbehövande skickas mellan socknar vilket kunde vara allvarligt om de var i akut behov av hjälp.  En före detta piga, Dorotea Magdalena Wiklund, företräder och begärde fattigunderstöd på grund av att hon under år 1858 varit skattskriven i Holmsund och där framfött den 12 april en dotter Emma Lovisa, vilken nu varit sjuk och lidit av mässling. Och beslöts att hon skulle tillsägas anskaffa behörigt prästbevis ifrån Grundsunda där hon sägs vara senast skattskriven.Samt hos kunglig befallningshavande ingå med ansökning om fattighjälp av den som vederbör.Beslutet att hon ska skaffa prästbeviset och hänskjuter beslutet till Länsstyrelsen. Och det finns också exempel på att den hjälpbehövande hänvisas från en socken till en annan vilket kunde ta månader och vara allvarligt om personen var i akut behov av hjälp, berättar Niklas Ljungholm.Kommunen ställde också krav på att den enskilde skulle försörja sig själv. en, vilket också Niklas Ljungholm tar fram exempel på.Längre ned på sidan finns en ljudfil där Niklas Ljungholm berättar om de fem vanligaste hjälpformerna för fattigvård och hur regelverket kom att förändras många gånger under 1800-talet.Karl Magnusson hjälpte bostadslösaSocknarna och landsbygdskommunerna var ändå förhållandevis små enheter där man kunde ha koll på varje person, fattig eller inte.Annorlunda var det i de större städerna dit många människor flyttade i slutet av 1800-talet. Här kom en hel del ideella krafter att hjälpa till, inte minst var det människor från den nya kyrkliga väckelsen som startade olika välgörenhetsprojekt.En av dom var Karl Magnusson som kom till Stockholm i slutet av 1800-talet. Han hade nyss blivit färdig ingenjör, fått jobb och bostad, men såg att många behövde hjälp, inte minst tak över huvudet.Det berättar Karls sonson Dag Magnusson.- I Stockholm vid sekelskiftet 18-1900 samlades mycket inflyttade karlar som sökte jobb. De fick ofta jobb i hamnen och kallades hamnsjåare. De hade inte alltid så bra ställen att bo på och då var farfars svärfar inblandad och ordnade på egen bekostnad fattigbjudningar i Gamla stan på Köpmangatan 10. Det var både andlig och lekamlig spis, säger Dag Magnusson.De andligt uppbyggliga kaffebjudningarna på Köpmangatan 10 bekostades helt av Karl Magnusson och hans svärfar som arbetade som skräddarmästare i en lokal på andra sidan gatan.Men hur kom det sig då sig att Karl Magnusson som en helt vanlig unga man som flyttat in till storstaden vid 30 års ålder kom att engagera sig för de bostadslösa? Sonsonen Dag tror att det beror på den väckelserörelse som drog fram i huvudstaden vid den här tiden.För Karl kom att röra sig i de finare salongerna. Han hade fått jobb på Grahams hissar där företagets chef Patrick Graham kommit i kontakt med en mycket speciell engelsk väckelsepredikant. Han hette Lord Radstock och hade blivit omvänd efter Krimkriget i mitten av 1800-talet. Sin tid ägnade han åt att resa runt bland de europeiska och ryska hoven för att predika och föra ut sitt budskap om socialt engagemang.Hösten 1878 kommer han till Stockholm. Han tar in på Grand hotell där han bor i en våning med 8 rum och träffar bland annat Karl Magnusson som fått följa med sin chef på ett av mötena. När sen Karl ser de många fattiga beslutar han sig för att på sin lediga tid ägna sig åt hjälparbete, däribland kafét i Gamla stan.- Och läser man i protokoll att de under tidigt 1900-tal begär pengar för att bedriva verksamheten och då kommer Stockholms Stadsmission in i bilden. De hade grundats många år tidigare, men kom nu in i verksamheten som Karl Magnusson var verksam i.- Men det var inte tillräckligt. Det bildades en byggnadskommitté som skulle ordna ett hem för de bostadslösa. 1910 fick min farfar som var ordförande nys om en fastighet på Mosebacke torg på sex rum och kök.Det märkliga är ändå att när Karl dog i unga år är det minus i bouppteckningen.- Han som hela sitt liv hjälpt andra. Familjen hade inte ens råd att resa en gravsten och därför startades en insamling som initierades av prins Oscar Bernadotte. Och först två år efter Karls död restes en gravsten av hans vänner. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth RenströmUppläsare: Malin Avenius, Erika Libeck Lindahl, Peter Öberg och Viktor Åsberg Från i måndags. Sänds även kl. 12.05 samt natt mot måndag.

03.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

03.02
Vetenskapsradions veckomagasin

I Veckomagasinet hör du fördjupningar av veckans vetenskapsnyheter. Vi hör om en ny behandling mot depression, mansdominansen i Nobelpriset, Digerdöden och så ser vi filmen Arrival med tre lingvister.Behandling med en elektromagnet riktad mot huvudet har under de senaste åren visat sig kunna hjälpa patienter med depression.Nu menar Socialstyrelsen att fler skulle kunna bli hjälpta av behandlingen än det 50-tal patienter som fick den förra året. Vi hör om hur metoden fungerar, men också om att mycket återstår att förstå varför den faktiskt hjälper. I veckomagasinet hör vi också om den skeva könsfördelningen bland Nobelpristagare, om hur digerdöden ödeläggelse är synlig på kartor hundratals år efter farsotens härjningar, och så ser vi filmen om hur språkvetare ska rädda planeten när utomjordingarna kommer.Programledare Björn GunérFrån igår. Sänds även söndag kl. 07.03.

03.50
P2-fågeln: Domherren

Repris.

04.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

04.02
P1 Kultur

Vad händer i den stunden när vi drar vårt sista andetag och livet tar slut? Filmaren Maria Bäck samtalar i dagens P1 Kultur om sin nya dokumentär, som undersöker dödsögonblick, minne och verklighet.Vi lyssnar också på nobelprisade Bob Dylans låt "Ain´t talkin" från albumet "Modern times" (2006) tillsammans med redaktionens Dylanexpert Mikael Timm.Vad ger en närkamp med denna långa text?P1 Kultur besöker också Nobelmuseet för att träffa intendent Gustav Källstrand som forskat om hur nobelpriset tagit emot i medierna genom decennierna.Dessutom går vi på en konstutställning som curerats av en algoritm - och förstås - en OBS-essä, idag av Farshid Jalalvand om kontraktsteori och evolutionspsykologi utifrån årets nobelpris i ekonomi.Från kl. 13.00. Sänds även på söndag kl. 19.03.

04.50
Klassikern

Från i tisdags. Sänds även nästa lördag kl. 04.50.

05.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

05.02
Vetandets värld: Molekylmakaren med vinden i håret

På cykeln, skridskorna eller i sömnen. Nobelpristagaren Ben Feringa har ständigt kemin i sina tankar.Kemiprofessorn Ben Feringa på universitetet i Groningen i Nederländerna skapade den första fyrhjulsdrivna nanobilen.Den är en av de molekylära maskiner som belönas med 2016 års Nobelpris i kemi och kom till tack vare många års slit.Vetenskapsradions Lars Broström träffar pristagaren i hans eget laboratorium vid Stratingh Institute for Chemistry. Att fundera ut hur man kan skapa och bygga nya molekyler är något Ben Feringa gör hela tiden, både i vaket och drömmande tillstånd.Missa inte videon där och hur den fungerar!Lars BroströmFrån i går.

05.30
Radioföljetongen: Memoarer av Bob Dylan, del 3

Från kl. 11.35.

05.55
Sjöväder

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

06.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

06.03
Tankar för dagen med Katarina Pirak Sikku, konstnär

Jag delar skogen med mina förfäder.Katarina Pirak Sikku är bildkonstnär uppvuxen i Jokkmokk. Hon nominerades till Dagens Nyheters kulturpris 2015 för utställningen Nammaláhpán (Namnlös) på Bildmuseet i Umeå 2014.Sänds även kl. 21.45.

06.10
Naturmorgon: Drömmer björnen i idet? Naturpanelen svarar på lyssnarfrågor

Direktsänd naturradio från Sverige och världen.Naturmorgons expertpanel svarar på lyssnarnas naturfrågor. Som varför björnen går i ide och om den drömmer. Eller vad det var för gult fluff på trädet. Programledare är Lisa Henkow.

06.55
Landväder

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

07.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

07.03
Naturmorgon: Drömmer björnen i idet? Naturpanelen svarar på lyssnarfrågor

Direktsänd naturradio från Sverige och världen.Naturmorgons expertpanel svarar på lyssnarnas naturfrågor. Som varför björnen går i ide och om den drömmer. Eller vad det var för gult fluff på trädet. Programledare är Lisa Henkow.Sänds även i en förkortad version kl. 21.03 och i natt kl. 04.15.

07.55
Land- och sjöväder

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

08.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

08.05
Lundströms Bokradio

Programledare: Marie Lundström.Glamour och genier! Ja, på lördag det dags för nobelfesten där bland annat nobelpriset i litteratur delas ut. Mikael Timm gör ett specialprogram om Bob Dylan.Tidigare i höst gjorde vi på Lundströms ett nobelspecial där vi lät musiker och skådespelare tolka årets nobelpristagare, Bob Dylan. Nu tar vår kollega Mikael Timm över stafettpinnen och gör ett helt program om Dylan, men nu med en annan blick. Det blir genom Dylans röst som vi får följa honom och hans poetiska och musikaliska liv. Istället för att ta avstamp i datum eller årtal är det hans röst som står i centrum, och låter oss lära känna honom på ett nytt sätt.Skådespelaren Björn Granath läser också ur Dylans självbiografi som så enkelt just efter "Memoarer, del 1".För att lyssna på de låtar som är med i programmet kan du gå in på Lundströms egen spotify-lista genom att klicka Här under ligger en länk om du vill återuppleva Lundströms nobelspecial från tidigare i höst bland andra Sara Danius, Tomas Andersson Wij och Sara Ridel.Sänds även i morgon kl. 16.03 samt natt mot tisdag kl. 01.02.

08.50
Kulturnytt lördag

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.Sänds även kl. 20.50.

09.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

09.03
Konflikt: Feminismen och motvinden

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag.Om motvind och varningar om genusdiktatur när Sverige vill göra världen mer jämställd. Hör röster från Bogotá, USA och UDom segrar och bakslag för Sveriges feministiska utrikespolitik.Sänds även kl. 22.05 och natten mot måndag kl. 03.02.

10.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

10.03
Spanarna

Hos Ingvar Storm.Göran Everdahl: Skyltning i vita läderboots. Maja Aase: Leve journalistiken. Calle Norlén: Mamma regerar. I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening.Programledare är Ingvar Storm. Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1. Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se e-post:Från i går. Sänds även på söndag kl. 21.03.

10.45
Hopp

Ett vetenskapsprogram om problem vi lyckats lösa, avvärjda katastrofer och förbättrade liv.Sänds även i natt kl. 04.02, i morgon kl. 19.50 och natt mot tisdag 00.45.

11.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

11.03
Medierna

Behöver vi en ny medieetik när oskyldiga barn gång efter gång hamnar i hatets och rasismens skottglugg? Vi besöker Indien där papperstidningarna blomstrar. Krönika av Jack Werner.Rasister gick till attack på ett luciabarnI veckan har vi, återigen, fått se hur ett barn fått agera måltavla för en rasistisk nätpöbels hatfyllda giftpilar. Jag säger återigen, för det är inte länge sedan en liknande historia utspelade sig i vårt land.En fredag i oktober satt nämligen ett gäng högstadieelever i Tv4:s Nyhetsmorgon för att i sändningen ställa frågor till utbildningsminister Gustav Fridolin. Samtalet minns inte många, desto fler minns den våg av rasism som efter sändningen riktades mot ett av barnen. En våg av hat, en våg av total avsaknad för ett barns utsatthet.Och den här veckan var det dags igen.En pojke, som iklädd luciautstyrsel lånade ut sitt ansikte till varuhuset Åhlens julkampanj, blev helt ofrivilligt centrum för vår tids besatthet av rasism, identitet och tradition.Är det självklart att medier ska rapportera om detta? När ett barn hamnar i kläm, mitt i en infekterad debatt, hur ska vi göra?Våra reportrar Fredrik Helgesson och Jonna Westin har ägnat veckan åt frågan om vi behöver en ny medieetik med starkare skydd för barn.Luddig gränsdragning om nationsgränser hos kvällstidningarnaI dessa osäkra tider får nyheter om militärövningar vid ryska gränsen stor spridning - och stor betydelse. Därför hajade nog många till när både Expressen och Aftonbladet för en dryg vecka sedan påstod att amerikanska och norska stridsvagnar övat i nordligaste Norge alldeles vid ryska gränsen.Ännu mer hajade de som verkligen följer militära utvecklingen i dessa arktisk trakter till - det hade nämligen varit en stor förändring.Men det var fel. Ett fel som startade hos CNN och snabbt fortplantade sig till svensk kvällstidnings-tv. Reporter Lasse Truedson.KRÖNIKA Slutet för agendasättande journalistikAgendasättande journalistik. Ja, det är ett begrepp vars betydelse för tillfället är under omgörning. Beroende på vem du frågar, kommer du helt enkelt att få helt olika svar.Vår fristående krönikör Jack Werner har funderat på det här och kommit fram till slutsatsen att vissa ord lever och dör - en verklighet vi som jobbar med just ord måste anpassa oss till.             Blomstrande tidningsmarknad i IndienTidningskris och tidningsdöd, det är ju ord som ständigt återkommer när vi pratar om Sverige, Europa och USA. Men i Indien, där allt fler blir läskunniga, är dessa ord främmande.För samtidigt som den digitala utvecklingen även där spirar, är papperstidningen fortfarande ohotad. Varje dag trycks hundra miljoner tidningar i landet och upplagorna dom stiger.Vad beror det här på?Vår reporter Jonna Westin reste till den nya världens tidningshuvudstad och besökte världens största engelskspråkiga redaktion för att undersöka det.Sänds även i natt kl. 01.02 och på söndag kl. 18.00.

11.40
Ekonomiekot lördag

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson.Ekonomiekot lördag sänds denna vecka från Uppsala, och handlar om regionalpolitik. Och om statliga jobb som flyttas från storstäder, och om statliga jobb som försvinner från mindre orter.Gäster är John Östh, kulturgeograf Uppsala universitet, Cecilia Hammarlund, nationalekonom Lunds universitet och Freddy Kjellström, statsvetare Karlstad universitet och politiskt aktiv för Centern i Sunne.Sänds även kl. 18.40 och i natt kl. 01.40.

12.00
Tolvslaget

12.00
Dagens dikt

Författare och skådespelare läser poesi från nu och då, när och fjärran.Sänds även i morgon kl. 21.40.

12.05
Släktband

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten.Hjälpgumman Littan-La skulle på ålderns höst tvingas bort från sitt hem som skulle rivas, men hjälp kom från oväntat håll. Vid den tiden stred socknar om vem som skulle ta hand om den fattige.Långt nere i södra Småland, i Långasjö strax söder om Emmaboda, bodde i mitten av 1800-talet en liten gumma som levde på att hjälpa bättre bemedlade med tvätt, storstädning, matlagning och vad det nu kunde behövas.Hon hette Johanna Karolina Gustavsdotter men kallades för Littan-La av den familj hon hjälpte i alla år. Men på ålderns höst blev det precis tvärt om - familjen kom att hjälpa henne istället.Annika Hjalmarsson sitter i sin soffa i Långasjö i södra Småland, med bilder och texter utspridda framför sig på bordet. Dokumenten berättar om Littan-La, vars liv kretsade runt socknens fattigstuga.Hennes far, som var bondson från början hade fått allt svårare att försörja familjen. De hade fått flytta till sämre och sämre bostäder, från gård, till torp till backstuga, och till sist var de utfattiga och hamnade på fattighuset. Littan La var vuxen men fick flytta med sina föräldrar och syskon.-Och inte nog med det, hon hade också med sig inte nog med det, hon har med sig en liten, så kallad "oäkta" dotter, med sig till fattigstugan. Men efter bara något år så dör den lilla flickan, berättar Annika Hjalmarsson. Strax därefter fick Hanna (hon vad döpt till Johanna, men det verkar ingen ha kallat henne) en chans att komma från fattigstugan, nämligen om hon gifte sig. Men mannen hon gifte sig med hade suttit i fängelse i sex år för svindlerier. När de varit gifta några år händer samma sak igen. Mannen åker i fängelse och nu står Hanna ensam med den lille son hon fått i äktenskapet, Johan-Petter, som föddes 1863. Att vara "svindlarens hustru" måste varit besvärligt för Hanna och familjens boende berättar att de stod långt ner på samhällets skala. De bor länge i en backstuga, och därtill som inhyrda i en fastighet där alla boende är så kallat "löst folk". När Hanna blivit änka kan hon inte bo kvar där utan blir anvisad att bo inhyst hos en gammal gubbe som behöver hjälp.Uträkningen från socknens sida är enkel: vi har en gammal gubbe som behöver hjälp, och en ung kvinna som behöver någonstans att bo med sitt barn, de får helt enkelt hjälpa varandra, och så har man löst två problem med ens.Hanna blir kvar hos gubben i 10 år, och under tiden får hon tre utomäktenskapliga barn. En man i byn erkänner ett av dem som sitt och det verkar inte som att det är mannen hon bor hos, som är fadern.Men så dör han, och Hanna står utan bostad igen. -Då flyttas hon till fattigstugan där hennes föräldrar bor kvar, säger Annika Hjalmarsson. Det bor fler i den lilla stugan, som består av ett stort rum och två små kamrar. En familj med åtta barn och ett barn-barn bor där liksom en psykiskt sjuk kvinna som vägrar att ha kläder på sig och därför måste hållas inlåst i en av kamrarna.Kantorsfamiljen Bergstrand som bodde mitt emot kyrkan i Långasjö, började vid den här tiden få hjälp av Hanna när det behövdes några extra händer i hushållet. Det var den här familjen som började kalla Hanna för Littan La.-Hon blev hjälpgumma hos dem under resten av sitt liv, förklarar Annika Hjalmarsson. Hon kom när det var tvätt, storstädning, när det var dags för skörd och för syltning och saftning. Hon hade mycket att göra med barnen, men det var inte barnvakt hon var. Dottern Elisabeth Bergstrand blev mycket fäst vid Littan-La.Det väldigt speciella namnet kan ha handlat om Littan-Las ständigt goda humör. Det sägs att hon ständigt trallade och sjöng.Med tiden försvann de andra som bodde i fattigstugan. Hennes pappa dog redan efter något år, mamman följde efter och till sist var Littan-La ensam i stugan som hon tidigare hade måst dela med så många människor. Man kan tänka sig att hon hade en lycklig tid.-Ja, det hade hon nog också haft, om det inte hade varit för att socknen nu bestämde sig för att riva huset, berättar Annika Hjalmarsson. Kantorsfrun skriver ett brev om saken till sin dotter Elisabeth som nu bor i Stockholm och studerar konst.Fattigstugan är såld till nerrivning. Socknen vill inte behålla den längre bara för Littan-La´s skull. Hon skall flytta bort och sköta en gammal sjuk gubbe i en av byarna långt borta i socknen och hon sörjer för första gången i sitt liv, så, att hon inte är att trösta. Både därför, att hon skall bort från sitt hem, fattigstugan och därför, att hon kommer så långt bort från oss att hon så gott som aldrig kan komma till oss mer. -Elisabeth blir väldigt upprörd, och hon tar sitt lilla sparkapital och säger till modern att köpa stugan. Den kom att kosta 290 kronor och det var den summan som Elisabeth hade sparat ihop för att kunna åka till Paris och fortsätta sina konststudier, säger Annika Hjalmarsson. Det räddade den lilla stugan, både för Littan-La, och för eftervärlden för den står kvar än idag.Men det var inte bara Littan-La som hade tur. Strax därpå fick Elisabeth ett stipendium som gjorde att hon kunde komma iväg på sin utbildning i alla fall, och inte nog med det, det blev pengar över att göra stugan fin.Littan-La bodde kvar i stugan resten av sitt liv, vilket faktiskt bara blev ett par år. Under den tiden fortsatte hon att traska den 500 meter långa stigen till huset där kantorsfamiljen bodde för att hjälpa dem.Littan-La som levde i princip hela sitt liv på fattigstugan i Långasjö och dog 1914 77 år gammal.HemortsrättAtt Littan-Las historia finns bevarad idag beror helt och hållet på att hennes hjälpare dottern i kantorsfamiljen skrev ner berättelser om henne och andra i bygden.Vid den tid då Littan-La levde var det socknen som hade ansvaret för fattigvården på landsbygden.De fattiga var en stor utgift och det var inte ovanligt att det blev tvister om vilken socken som skulle ha försörjningsansvaret.Det som var avgörande för om den fattige skulle få hjälp på en viss ort, var om han eller hon hörde hemma där och hade det som kallades för hemortsrätt, det berättar stadsarkivarien Niklas Ljungholm som plockat fram flera protokollsböcker från fattigvårdsstyrelsen på Umeå Stadsarkiv.- Det här är en bok från 1865, Sävars kommun, där vi ser ett exempel på tillämpning av hemortsrätten. Hemortsrätten var en princip som styrde vilken socken som var skyldig att lämna hjälp, berättar Niklas Ljungholm.- Att man skulle få hjälp det fanns i förordning från åtminstone 1847,men vilken socken som skulle lämna hjälpen kunde man tvista om.Grundregeln var att barnens hemort följde föräldrarna, dvs om man var född inom äktenskapet var det faderns hemort som skulle lämna hjälp, men var barnet utomäktenskapligt var det moderns hemort som gällde.Från det att man blev 15 år kunde man reglera det här själv genom att flytta till en annan socken. Och lyckades man där försörja sig själv under tre år i rad övertogs hemorten av där han eller hon bodde och verkade.Den hemort man hade vid 55 år följde med resten av livet. Annars finns risk att ju äldre man blev ju mer hjälpbehov fick man och då skulle det kunna bli så att man inte kunde flytta eftersom ingen socken ville ta emot en, berättar Niklas Ljungholm.- En annan sida av hemortsrätten var ju att socknen kunde innan 1847 inlägga sitt veto, dvs de kunde hindra någon att flytta in om socknen misstänkte att den här personen inte skulle kunna försörja sig själv. Ett hårt system som också var orsaken till att man började utreda detta och som så småningom ledde till 1847 års fattigvårdsförordning.Niklas Ljungholm tar fram ett exempel från 1863 och Umeå Landsförsamling där en piga begär fattigunderstöd från Umeå landskommun när hennes barn blev sjukt.En före detta piga, Dorotea Magdalena Wiklund, företräder och begärde fattigunderstöd på grund av att hon under år 1858 varit skattskriven i Holmsund och där framfött den 12 april en dotter Emma Lovisa, vilken nu varit sjuk och lidit av mässling. Och beslöts att hon skulle tillsägas anskaffa behörigt prästbevis ifrån Grundsunda där hon sägs vara senast skattskriven.Samt hos kunglig befallningshavande ingå med ansökning om fattighjälp av den som vederbör.   - Beslutet blir att hon ska skaffa prästbeviset och att de hänskjuter frågan till Länsstyrelsen för att avgöra vilken socken som är skyldiga att lämna hjälpen.Det finns exempel på hjälpbehövande skickas mellan socknar vilket kunde vara allvarligt om de var i akut behov av hjälp.  En före detta piga, Dorotea Magdalena Wiklund, företräder och begärde fattigunderstöd på grund av att hon under år 1858 varit skattskriven i Holmsund och där framfött den 12 april en dotter Emma Lovisa, vilken nu varit sjuk och lidit av mässling. Och beslöts att hon skulle tillsägas anskaffa behörigt prästbevis ifrån Grundsunda där hon sägs vara senast skattskriven.Samt hos kunglig befallningshavande ingå med ansökning om fattighjälp av den som vederbör.Beslutet att hon ska skaffa prästbeviset och hänskjuter beslutet till Länsstyrelsen. Och det finns också exempel på att den hjälpbehövande hänvisas från en socken till en annan vilket kunde ta månader och vara allvarligt om personen var i akut behov av hjälp, berättar Niklas Ljungholm.Kommunen ställde också krav på att den enskilde skulle försörja sig själv. en, vilket också Niklas Ljungholm tar fram exempel på.Längre ned på sidan finns en ljudfil där Niklas Ljungholm berättar om de fem vanligaste hjälpformerna för fattigvård och hur regelverket kom att förändras många gånger under 1800-talet.Karl Magnusson hjälpte bostadslösaSocknarna och landsbygdskommunerna var ändå förhållandevis små enheter där man kunde ha koll på varje person, fattig eller inte.Annorlunda var det i de större städerna dit många människor flyttade i slutet av 1800-talet. Här kom en hel del ideella krafter att hjälpa till, inte minst var det människor från den nya kyrkliga väckelsen som startade olika välgörenhetsprojekt.En av dom var Karl Magnusson som kom till Stockholm i slutet av 1800-talet. Han hade nyss blivit färdig ingenjör, fått jobb och bostad, men såg att många behövde hjälp, inte minst tak över huvudet.Det berättar Karls sonson Dag Magnusson.- I Stockholm vid sekelskiftet 18-1900 samlades mycket inflyttade karlar som sökte jobb. De fick ofta jobb i hamnen och kallades hamnsjåare. De hade inte alltid så bra ställen att bo på och då var farfars svärfar inblandad och ordnade på egen bekostnad fattigbjudningar i Gamla stan på Köpmangatan 10. Det var både andlig och lekamlig spis, säger Dag Magnusson.De andligt uppbyggliga kaffebjudningarna på Köpmangatan 10 bekostades helt av Karl Magnusson och hans svärfar som arbetade som skräddarmästare i en lokal på andra sidan gatan.Men hur kom det sig då sig att Karl Magnusson som en helt vanlig unga man som flyttat in till storstaden vid 30 års ålder kom att engagera sig för de bostadslösa? Sonsonen Dag tror att det beror på den väckelserörelse som drog fram i huvudstaden vid den här tiden.För Karl kom att röra sig i de finare salongerna. Han hade fått jobb på Grahams hissar där företagets chef Patrick Graham kommit i kontakt med en mycket speciell engelsk väckelsepredikant. Han hette Lord Radstock och hade blivit omvänd efter Krimkriget i mitten av 1800-talet. Sin tid ägnade han åt att resa runt bland de europeiska och ryska hoven för att predika och föra ut sitt budskap om socialt engagemang.Hösten 1878 kommer han till Stockholm. Han tar in på Grand hotell där han bor i en våning med 8 rum och träffar bland annat Karl Magnusson som fått följa med sin chef på ett av mötena. När sen Karl ser de många fattiga beslutar han sig för att på sin lediga tid ägna sig åt hjälparbete, däribland kafét i Gamla stan.- Och läser man i protokoll att de under tidigt 1900-tal begär pengar för att bedriva verksamheten och då kommer Stockholms Stadsmission in i bilden. De hade grundats många år tidigare, men kom nu in i verksamheten som Karl Magnusson var verksam i.- Men det var inte tillräckligt. Det bildades en byggnadskommitté som skulle ordna ett hem för de bostadslösa. 1910 fick min farfar som var ordförande nys om en fastighet på Mosebacke torg på sex rum och kök.Det märkliga är ändå att när Karl dog i unga år är det minus i bouppteckningen.- Han som hela sitt liv hjälpt andra. Familjen hade inte ens råd att resa en gravsten och därför startades en insamling som initierades av prins Oscar Bernadotte. Och först två år efter Karls död restes en gravsten av hans vänner. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth RenströmUppläsare: Malin Avenius, Erika Libeck Lindahl, Peter Öberg och Viktor Åsberg Från i måndags. Sänds även natt mot måndag.

12.30
Luncheko

Med mediekrönika.Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

12.50
Land- och sjöväder

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

12.55
Kulturnytt

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

13.00
Ekots lördagsintervju: Mikael Sjöberg, generaldirektör Arbetsförmedlingen

När den rödgröna regeringen tillträdde för två år sen sa statsministern att ambitionen var att reformera Arbetsförmedlingen i grunden. Hur har det gått med förnyelsearbetet?Hittills har både arbetssökande och företag givit myndigheten mycket lågt betyg. Vad beror det på?            Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg har varit chef för myndigheten i snart tre år och är den här veckans gäst i Ekots LördagsintervjuSänds även kl. 19.03 och natt mot måndag kl. 04.02.

14.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

14.03
Nobeldagen i P1 om Nobelpris, vetenskap och yttrandefrihet

På Nobeldagen den 10 december sänder Vetenskapsradion och Kulturradion direkt från Kulturhuset. I år slår vi ihop Nobelpris och yttrandefrihet till ett enda långt festprogram.Medverkar gör bland annat stamcellsforskaren Jonas Frisén och forskaren Jon Lundberg som smugglat in Dylancitat i sina vetenskapliga publikationer i många år, idéhistorikern Marie-Christine Skuncke som studerat hur den första svenska tryckfrihetsförordningen kom till 1766 och vetenskapshistorikern Nina Wormbs som pratar om hur teknikskiften genom tiderna påverkat yttrandefrihet.Andreas Boonstra har regisserat och medverkar i iscensättningen av Bob Dylans roman Tarantula, som sänds av Sveriges Radio Drama direkt efter Nobelsändningen.Han gäster också vår sändning där han framför ett par Dylanlåtar. Vetenskapsradions medarbetare, som träffat årets pristagare, ger sin bild av genierna. Och så pratar Magdalena Ribbing vett och etikett på Nobelfest och andra tillställningar.I programmet medverkar också Christian Cristensen, professor i journalistik och Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen.Programledare Lena Nordlund och Karsten Thurfjell.

15.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

15.03
Nobeldagen i P1 om Nobelpris, vetenskap och yttrandefrihet

På Nobeldagen den 10 december sänder Vetenskapsradion och Kulturradion direkt från Kulturhuset. I år slår vi ihop Nobelpris och yttrandefrihet till ett enda långt festprogram.Medverkar gör bland annat stamcellsforskaren Jonas Frisén och forskaren Jon Lundberg som smugglat in Dylancitat i sina vetenskapliga publikationer i många år, idéhistorikern Marie-Christine Skuncke som studerat hur den första svenska tryckfrihetsförordningen kom till 1766 och vetenskapshistorikern Nina Wormbs som pratar om hur teknikskiften genom tiderna påverkat yttrandefrihet.Andreas Boonstra har regisserat och medverkar i iscensättningen av Bob Dylans roman Tarantula, som sänds av Sveriges Radio Drama direkt efter Nobelsändningen.Han gäster också vår sändning där han framför ett par Dylanlåtar. Vetenskapsradions medarbetare, som träffat årets pristagare, ger sin bild av genierna. Och så pratar Magdalena Ribbing vett och etikett på Nobelfest och andra tillställningar.I programmet medverkar också Christian Cristensen, professor i journalistik och Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen.Programledare Lena Nordlund och Karsten Thurfjell.

15.55
Sjöväder

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

16.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

16.03
Drama i P1: Tarantula

Tarantula skrevs runt 1965-66, när Dylan var 25 år, och existerade länge bara som hundörade stenciler i Greenwich Village. 1971 gavs den ut som bok och var länge mest berömd för att vara oläslig.På senare år har en omvärdering skett, bokens vilda experimentella språk och djärva medvetandeström jämförs med Rimbaud, Walt Whitman och James Joyce. Nya kritiker och läsare ser en litterär medvetenhet där andra tidigare bara såg drogpåverkan.Tarantula av Bob DylanÖvers: Görgen Antonsson.Med: Josefin Ankarberg, Andreas Rothlin Svensson, Andreas Boonstra.Musik: Bob Dylan.Ljud: Lena Samuelsson. Inspicient: Sven Philip. Producent: Henrietta Hultén.Regi, radioarrangemang och gitarrspel: Andreas Boonstra.Från i går.

16.35
Nobeldagen i P1 om Nobelpris, vetenskap och yttrandefrihet

På Nobeldagen den 10 december sänder Vetenskapsradion och Kulturradion direkt från Kulturhuset. I år slår vi ihop Nobelpris och yttrandefrihet till ett enda långt festprogram.Medverkar gör bland annat stamcellsforskaren Jonas Frisén och forskaren Jon Lundberg som smugglat in Dylancitat i sina vetenskapliga publikationer i många år, idéhistorikern Marie-Christine Skuncke som studerat hur den första svenska tryckfrihetsförordningen kom till 1766 och vetenskapshistorikern Nina Wormbs som pratar om hur teknikskiften genom tiderna påverkat yttrandefrihet.Andreas Boonstra har regisserat och medverkar i iscensättningen av Bob Dylans roman Tarantula, som sänds av Sveriges Radio Drama direkt efter Nobelsändningen.Han gäster också vår sändning där han framför ett par Dylanlåtar. Vetenskapsradions medarbetare, som träffat årets pristagare, ger sin bild av genierna. Och så pratar Magdalena Ribbing vett och etikett på Nobelfest och andra tillställningar.I programmet medverkar också Christian Cristensen, professor i journalistik och Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen.Programledare Lena Nordlund och Karsten Thurfjell.

16.45
Dagens Eko kvart i fem

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

17.00
Människor och tro

Ett program i skärningspunkten mellan religion och politik.För två veckor sedan utsattes moskén i Bredäng för skadegörelse och rasistiskt klotter och exemplen är många på hot mot moskéer. Vad krävs för att trygga säkerheten?Hör Mustafa Tumturk från Sveriges muslimska råd och Per Olsson Fridh, statssekreterare på Kulturdepartementet.  "Gud skulle bli glad om romerna fick en ursäkt"Det säger Daniel Ganga, romsk ortodox präst. I århundraden utnyttjades romerna i Rumänien som slavar av den ortodoxa kyrkan. Nu drivs frågan om en ursäkt från kyrkan, som man menar skulle betyda mycket för romernas situation i landet. Vår reporter Henrik Dammberg har besökt Rumänien. Hör också EU-parlamentarikern Soraya Post om vad en ursäkt skulle betyda. Rockbandet Kent får en egen mässaPå söndag hålls en hel mässa i Danderyds kyrka som ägnas åt rockbandet Kents musik. Hör komminister Jennie Wall om vad Kent har med kristen tro att göra. Shamaner tar plats på den politiska scenen i BoliviaI Bolivia har shamaner från den indianska kulturen fått en helt ny politisk roll och betydelse under president Evo Morales, som själv har indianskt ursprung. Vi får besök av Anders Burman, socialantropolog och författare till en ny bok om "shamanaktivismen" i Bolivia.Från i torsdags. Sänds även i natt kl. 02.02.

17.45
Dagens Eko med Ekonomieko och sport

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

18.00
Helgsmål

En stunds stillhet inför helgen.En stunds stillhet inför helgen, med Irma SchultzDalar ska fyllas, berg sjunka och planas ut, vägar breddas och sträckas. Bered en väg för Herren. Som om Gud vill komma in i våra liv på en raksträcka, rakt in i hjärtat.Irma Schultz är musiker och verksam i Katarina församling i StockholmText  Luk 3:1-15KlockaÖverkalix kyrkaMusik"Bereden väg för herran" (Boda-varianten) med Katarinakörerna samt "Det är en ros utsprungen", med Lisa RydbergProducent Siri AmbjörnssonKlippan Produktion

18.15
Vetenskapsradion Historia: Tryckfrihetens första strider och troll

Programledare: Tobias Svanelid.250-årsjubilerande tryckfrihetsförordningen hade en svår första tid, präglad av motgångar och motsättningar. Tobias Svanelid kartlägger dess äldsta historia och Sveriges första tryckfrihetstroll.Sveriges 250-årsjubilerande tryckfrihetsförordning är helt unik i sitt slag och Vetenskapsradion Historia uppmärksammar grundlagen som förändrade såväl det politiska klimatet som debattklimatet i landet.- Jag tror de flesta blev tagna på sängen av den hårdare tonen, av smädandet och sättet att förnedra som kom i och med tryckfriheten, berättar historikern Henrik Edgren.Sverige var i och med Frihetstiden på 1700-talet ett unikt laboratorium, där tidens filosofiska idéer kunde omsättas i politisk praktik, berättar historikern Jonas Nordin, men tryckfriheten kom också att förändra tidens politiska spelregler på ett helt grundläggande sätt.Programledare är Tobias Svanelid.Från i onsdags.

18.40
Ekonomiekot lördag

På djupet om världsekonomin med Pär Ivarsson.Ekonomiekot lördag sänds denna vecka från Uppsala, och handlar om regionalpolitik. Och om statliga jobb som flyttas från storstäder, och om statliga jobb som försvinner från mindre orter.Gäster är John Östh, kulturgeograf Uppsala universitet, Cecilia Hammarlund, nationalekonom Lunds universitet och Freddy Kjellström, statsvetare Karlstad universitet och politiskt aktiv för Centern i Sunne.Från kl. 11.40. Sänds även i natt kl. 01.40.

19.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

19.03
Ekots lördagsintervju: Mikael Sjöberg, generaldirektör Arbetsförmedlingen

När den rödgröna regeringen tillträdde för två år sen sa statsministern att ambitionen var att reformera Arbetsförmedlingen i grunden. Hur har det gått med förnyelsearbetet?Hittills har både arbetssökande och företag givit myndigheten mycket lågt betyg. Vad beror det på?            Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg har varit chef för myndigheten i snart tre år och är den här veckans gäst i Ekots LördagsintervjuFrån kl. 13.00. Sänds även natten mot måndag kl. 04.02.

20.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

20.03
Lantzkampen

Direkt från Östersund med riksbekanta östersundsprofilerna Putte Eby, turismstrateg, Elin Olofsson, författare, Hanna Wagenius, jurist fd ordförande i CUF och Kalle Olsson, riksdagsledamot för S.Från i går.

20.50
Kulturnytt lördag

Nyheter, reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.Från i morse.

21.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

21.03
Naturmorgon

Naturradio från Sverige och världen. Kortversion från i morse.

21.45
Tankar för dagen med Katarina Pirak Sikku, konstnär

Jag delar skogen med mina förfäder.Katarina Pirak Sikku är bildkonstnär uppvuxen i Jokkmokk. Hon nominerades till Dagens Nyheters kulturpris 2015 för utställningen Nammaláhpán (Namnlös) på Bildmuseet i Umeå 2014.Från kl. 06.03.

21.50
Land- och sjöväder

I landväder och sjöväder får du en översikt, varningar och regionala väderprognoser från SMHI för ett dygn framåt.

22.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

22.05
Konflikt: Feminismen och motvinden

Lördagsmagasin med internationell debatt och djupdykningar i svensk vardag.Om motvind och varningar om genusdiktatur när Sverige vill göra världen mer jämställd. Hör röster från Bogotá, USA och UDom segrar och bakslag för Sveriges feministiska utrikespolitik.Från i morse. Sänds även natten mot måndag kl. 03.02

23.00
Ekonyheter

Här hör du Ekots nyhetssändningar. Senaste nytt - dygnet runt, året om.

23.07
P1 Dokumentär: Nelly, natten och Nobelpriset

Vid 55 år debuterade hon som poet, tjugo år senare fick hon Nobelpriset i litteratur. Då var Nelly Sachs svårt psykiskt sjuk och levde periodvis på Beckomberga där hon skrev sina sista diktsamlingar.Nelly Sachs föddes I Tyskland I en judisk familj, men flydde till Sverige under andra världskriget 1940.Efter flykten skrev hon sina dikter  i mörkret om natten för att inte väcka sin sjuka mamma, där i ettan på Bergsundsstrand i Stockholm.Hur ska man minnas henne idag? Och hur gick denna sena litterära karriär till?Katarina Wikars vänder och vrider på poeten Nelly Sachs liv och verk tillsammans med bl.a. hennes översättare och förtrogna Margaretha Holmqvist, författaren Aris Fioretos och psykiatern Daniel Frydman.Från i söndags